Hur stort är investeringsbehovet?

Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera detta mål krävs omfattande satsningar på infrastruktur. 

I nuläget investerar marknadsaktörerna och stadsnäten i storleksordningen 7-10 miljarder kr på årlig basis i bredbandsinfrastruktur. Denna nivå ska jämföras med de behov som finns för att nå målsättningarna som regeringen satt upp i sin bredbandsstrategi. Enligt strategin bör:

  • 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbist/s senast år 2020.
  • Alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Strategin som regeringen formulerat är att målsättningen i tillgång primärt ska nås på marknadsmässig grund. Detta innebär att det offentligas roll ska fokuseras på att undanröja de hinder som finns för bredbandsutbyggnad och reducera de risker som bredbandsinvesteringar är förknippade med. 

Det saknas i nuläget en sammanhållen bild och därmed underlag för att exakt avgöra den investeringssumma som skulle behövas för att nå regeringens målsättning. Baserat på den information och kunskap som finns tillgänglig kan dock en uppskattning göras som pekar på att det skulle kosta i storleksordningen 70 miljarder kr för att förse alla Sveriges hushåll med en bredbandsuppkoppling till Internet om minst 100 Mbit/s med de accesstekniker som finns kommersiellt tillgängliga (fiber och koaxial).

Investeringsbehovet uppskattas till 54 miljarder kr för kommersiella områden.

I avsaknad av kommande generationers trådlösa nätverk är det i nuläget endast bredband via fiber- och kabeltv som kan erbjuda anslutningar på 100 Mbit/s. Dessa accessformer når till ca 40 procent av hushållen. Det innebär att minst 50 procentenheter ytterligare ska täckas för att nå målet om tillgång på minst 100 Mbit/s för 90 procent av hushållen ska nås. Den totala kostnaden för utbyggnad estimeras, med utgångspunkt i forskningsinstitutet Acreos uppgifter, i grova drag till ca 54 miljarder kr. Detta bygger dock på att följande antaganden stämmer. För det första antas medelkostnaden för att fibersätta en villa till ca 18 000 kr, medan motsvarande kostnad för en lägenhet uppgår till ca 10 000 kr. För det andra uppskattas Sveriges bostadsstock bestå av uppskattningsvis ca 40 procent egna hem och 60 procent av lägenheter. För det tredje uppskattas landets befolkning bestå av 9,5 miljoner invånare eller ca 4,5 miljoner hushåll.

… och 14 miljarder kr för landsbygden

I fler än 1/3 av landets kommuner är tillgången på höghastighetsbredband låg, färre än 1 procent av landsbygdens hushåll och företag har tillgång till bredband via fiber. För att även täcka in de 10 procent som ligger utanför de kommersiellt attraktiva områdena uppskattas investeringskostnaden till 14 miljarder kr. Detta under förutsättning att det rör sig om ca 450 000 hushåll som vart och ett kostar i snitt 30 000-35 000 kr att fibersätta. Att kostnaden snittmässigt bedöms bli högre än i städerna kommer sig av att den sträcka som måste grävas antas vara mycket längre genom att tillgången till exempelvis anslutningspunkter är sämre (i jämförelse med städerna) och att de fasta kostnaderna blir högre per person eftersom det är färre som ska dela på dem. Med egna insatser borde dock kostnaden kunna sänkas radikalt till i storleksordningen 6,75 miljarder kronor.