Hemsjukvård/ Hemtjänst

Välfärdsteknologi är ett område där stor förhoppning till digitalisering ställs. Vårdtjänster ska kunna flyttas ut till hemmen och både sänka kostnaderna för vårdgivarna och höja livskvaliteten hos vårdtagarna.

Det finns redan idag ett stort utbud av tjänster som används i varierande utsträckning. Införande av tjänsterna medför nya rutiner och arbetssätt samt en acceptans hos vårdtagarna och deras anhöriga. För att kunna erbjuda tjänsterna behöver användarna och personalen ha tillgång till utrustning för både fast och trådlös kommunikation. Ska maximal nytta erhållas behövs även stödtjänster som till exempel service, support och säkerhet.

Interna processer som digitaliserats
Delat journalsystem, parkeringstillstånd för personer med rörelsehinder, ansökan om färdtjänst, val och byte av utförare inom hemtjänsten, rådgivning på nätet istället för via telefonen.

Webbaserade plattformar
Utvecklas ofta för hemtjänstpersonalen med mobila enheter. Det innebär att personalen kan uppdatera, och bli uppdaterade, om status hos respektive brukare.

Larm- och tillsynstjänster
Trygghetslarm är sannolikt den vanligaste tjänsten som genom digital teknik kan ge en bättre tillsyn med högre säkerhet av brukare i hemmet. Till denna kan adderas flera larmtjänster för brand, fall, rörelse m.m. Även medicinpåminnelser och på sikt även flyttbara trygghetslarm kan adderas.
Via en digital kamera i hemmet erbjuds nattillsyn på distans istället för att hemtjänstpersonal gör tillsyn i hemmet.

Videkommunikation
Genom videokommunikation kan nya tjänster införas, användare kan få gemenskap via sociala plattformar, rehabilitering/ sjukgymnastik eller möta läkare på distans. Andra tjänster är utbyte och konsultationer av patientinformation mellan vårdgivare/sjukhus i form av röntgenbilder, journalsystem m.m.

Monitorering
Diagnoser genom monitorer på distans kan göras genom att via sensorer visa och skicka status på en användare; t ex elektronisk tillsyn av blodtryck, hjärtsviktsdiagnoser på distans/ EKG-mätningar, mätning av syrehalten i blodet hos KOL-patienter, pacemaker med tillsyn och omstart på distans m.m.

Nyttoexempel - Sjukvård

Mellan Kalmar och Västervik är det ca 15 mil enkel väg, tur och retur blir det 30 mil. En specialistläkare reser denna sträcka 2 ggr per vecka för att bedöma röntgenbilder och ge råd till läkare på det ena sjukhuset. Det betyder 60 mil i veckan, eller ca 3000 mil på ett år. Enligt Skatteverket uppgår bilersättning till 18,50 kr. Resorna till och från sjukhuset innebär en direkt resekostnad på 55 500 kr.

Resekostnaden är emellertid inte den högsta kostnaden i sammanhanget utan det är den tid som läkaren är på resande fot. Det tar ca 2 timmar att åka sträckan Kalmar-Västervik. På ett år betyder det en restid på totalt: 2 x 2 x 2 x 50 = 400 timmar. Även om vi antar att läkaren under viss del av denna tid utför arbetsuppgifter är det ändå mycket patient- eller konsultationstid som inte är tillgänglig. Genom att minska resandet kan således fler få ta del av läkarens specialistkompetens.

För att nå dessa vinster behövs tillgång till digitala kommunikationsverktyg vilket omfattar både kundplacerad utrustning och överföringsmöjligheter, dvs bredbandsanslutningar. Dessa anslutningar behöver ha höga överföringshastigheter men också hög tillgänglighet.